idastina

Det är nog de ord som bäst summerar statusen i vårt afrikanska hem. I förrgår fick David åka in pga magproblem, och nu ligger även Sara, Lina och en norsk kille, Jocke, i sängen, på grund av spyor och dåliga magar. Inte roligt. Jag går loss med handspriten mest hela tiden, och säger bara pepparpeppar… Att må illa och spy är bland det absolut värsta jag vet, alla kategorier. Dessutom tycker jag att jag redan fått min beskärda del sedan vi kom hit… Men jag har inga illamående symptom, bara en djurisk trötthet.

Men igår var det fest! Allahjärtan firade vi med egengjord cheesecake, passionsfrukt och te. I bakgrunden spelades de mest klassiska kärlekssångerna. En mysig kväll, ända till Sara och Jocke fick åka in till sjukan.


Mysförberedelser


Mia och Sara spanar in kakan.

Jag tänkte mycket på er, mina hjärtan, där hemma. Det finns så otroligt många fina vänner jag tycker så mycket om. Förlåt när jag är dålig på att säga det, eller att höra av mig.
En av de låtar som vi nog alla kommer förknippa med Kenyaresan är Sanna Vänner av Carola. Den sjungs och spelas allt som oftast. ”Sanna vänner har man kvar när dom andra har gått, sanna vänner kan man alltid lita på”.
Ni vet vilka ni är, och jag är så otroligt tacksam.


Pusssw!

Nu ska jag försöka bota lite trötthet med sömn i skuggan. Idag är det lite svalare, kanske 23 grader eller så.