idastina

Nu är vi hemma ifrån resan till Loitokitok. Byn låg vid Kilimanjaros fot, och det var otroligt vackert.
Häftigt att få se ett sådant vackert. Ännu en gång har jag fått uppleva Guds storhet. Fantastiskt!

Vi åkte runt till olika communities, med människor som alla var HIV-positiva. FPFK (Free Pentecostal Fellowship of Kenya) har startat upp olika grupper runt om i Masajland, där människor med HIV träffas och hjälper varandra på olika sätt. Här är verkligen sjukdomen en skam, men arbetet har gjort att människor träffat andra som är i samma situation, och sjukdomen har delvis accepterats.

Vi besökte också en massajby, och hängde egentligen där mest hela dagen. Sjöng, "pratade" (lite svårt när man inte kan massaj, deras språk...), åt, kollade hur de bodde och jaa... hängde helt enkelt.


SJUKT varmt ställe. Typ 40 grader.


Vi köpte finfina smycken. Eller inte så himla mycket min stil, men ändå
lite roligt att ha.


Massajhus av kobajs och lera. Praktiskt då de flyttar typ en gång om
året. Men i ett hus på typ sju kvadratmeter, för en familj på sju, åtta
personer.


I början var det lite "svenskt" avstånd mellan oss och massajerna...


Men för varje minut krympte avståndet och snart stod vi näsa mot näsa.
Mysigt!


Klapplekar.


Vårt guesthouse låg otroligt vackert, precis vid Kilimanjaro. Bilden är lite missvisande, då det ser ut som det är många mil till berget, men det handlar nog om egentligen om kilometer.
Inte illa utsikt att vakna till denna syn.


Kilimanjaro, aka "Killi"

Jaa. Ännu en fantastisk helg att lägga i upplevelservärdaattminnas-facket. Det tackar vi för.