Resultat av vädret.
Blir telefonen överhettad pågrund av solen hemma i Sverige också?
Ett angenämt problem.
Plugghets
Nu råder något av plugghets i huset. Alla sitter och försöker göra en uppgift som ingen fattar.
De korta konversationer som uppstår emellanåt är i stil med;
"Men jag fattar verkligen inte. Vad ska man skriva? Vad i hela friden ska man skriva!??"
"Nääe, jag vet inte. Men alltså, får man F så får man, det gör liksom inget. Vi får ju ändå inget riktigt betyg".
"Det är sant. Jag struntar också i hur det går. Fast... Jag fattar inte. Vad ska man skriva?"
Så pågår konversationen, om och om igen. Det enda som skiljer är vem som säger vad.
Och plötsligt har jag alldeles fullt med saker som känns viktiga(re) att göra; köra en löprunda, styrketräna, svara på mail, blogga, måla naglarna...
Men nu har jag gjort allt det där, och har inte mycket mer att behöva göra. Bortsett från att duscha, städa, bädda om i sängen, kolla bilder på kameran, blogga lite till, dricka te... Men nej. Nu ska jag ta tag i det här.
Fast... Serien 100 höjdare är ju himla bra. Bara ett litet avsnitt kanske?
Två av mina tre nya favoritkillar.
WiFi!
Hurra! V har upptäckt Wifi i lektionssalen!
Wifi på lektionen - härligt, härligt, men farligt, farligt.
Preggo
Gårdagen var tänkt att bli en riktigt fin dag. Vi begav oss till en sporttävling, ett par timmar bort från Karen.
Ett 20-tal kristna skolor runt om samlades för att tävla i bland annat 100 meter, 800 meter och volleyboll. Kul! tänkte vi.
Efter ett par timmar börjar min mage bete sig konstigt. Illamåendet blev påträngande tydligt, och min i vanliga fall platta mage, blåstes upp till maximalt tillstånd. Att ligga ner vad det enda som lindrade något sånär. Efter ett par timmar liggande i bussen kom världens oväder med åska, blixtrar, regn och stormvindar, och tävlingarna fick avbrytas.
Men, eftersom Kenya inte är det mest effektiva landet, dröjde det ytterligare en timme innan vi kom iväg med bussen, ut på de skumpiga vägarna. Orsaken till den långa väntan var (som alltid) oklar.
Magen var nu i totalt uppror, och vad händer? Det är kilometerlånga bilköer på de slingriga bergsvägarna!
Nu hade min kära mage dessutom bestämt sig för att tömma sig på innehåll.
Tre timmar senare var vi äntligen hemma. Idag känner jag mig mycket bättre, bara hanterbart magknip kvar.
En maximalt uppsvälld mage, här är jag dock fortfarande i
tillståndet "orka lyfta armen och fota preggomagen".
Helt klart en ovärd dag.
Fredagen
Alla anställda är ensamstående kvinnor, och fabrikens smycken fraktas ut i hela världen.
De var inte helt i min stil, men helt klart värt ett besök.
Ordet "handgjort", känns något slitet och missbrukat, men i detta fall var det verkligen det ord som beskriver smyckena bäst.
En del av fabriken, delen där de gör porslin.
...
Torkställning som för tankarna till de räknetavlor (hittar inte ordet?),
som man hade i skolan på gamla dar.
Butiken. Sjukt mycket smycken!
Dags igen...
Efter sju veckor var det min tur igen.
Magsjukan, here we go.
Återkommer när kroppen fått vett nog att hantera sina impulser.
Lurveldjuret
Häromdagen tog jag ur tvinnflätorna som jag gjorde för ett par veckor sen.
Efter ett par dagar hårbottenskli, och i rädsla för att tappa mitt riktiga hår om jag fortsatte att ha kvar det, så var det dags att ta ur det.
Nu känns huvudet så otroligt mycket lättare, och jag kan sätta upp det med en vanlig tofs, vilket inte alls gick när jag hade drygt 200 flätor.
Hannahelg
Imon drar hon vidare till Tanzania, för att jobba där i några månader.
Men, först spenderade hon ett gäng dagar här hos oss - så roligt!
Under lördagen gick vi promenad, åt mat, solade och läste. På kvällen väntade middag med norrmännen, och sedan Melodifestivalen. Festligt!
Middag på favoriten Art Café.
I väntan på mat...
Hanna och jag.
Söndagen blev inte riktigt som planerat. För första gången sedan vi kom hit har det inte varit strålande sol från morgon till kväll.
Planen var Gudstjänst och sedan poolhäng. Trots att molnen hopade sig och regnet började falla, så vägrade vi inse att det drog ihop sig till oväder.
Två timmar regn och åska senare (och utan ett endaste dopp) sa vi tack och hej, och åkte hemåt istället. Tur att sällskapet var bättre än vädret!
Svinkallt och regnit. Men vi fick en hel pool för oss själva, som vi
utnyttjade minimalt.
På tal om...
Bara av att se videon känner jag en stark hatkärlek. Lera, träsk, vatten och kuperad terräng,
ger mig smått hjärtklappning i skräckblandad förtjusning.
Nu återstår det bara att se om det är skräcken eller förtjusningen som vinner.
Anmäla, eller inte anmäla...
Spritt i benen
Löpningen stillar den värsta lusten, men det är inte tillräckligt. Efter närmare sju veckor med löpning som enda träningsform, (och vissa styrkepass med egen kroppsvikt) börjar det pirra riktigt ordentligt i kroppen. Ska dock gå in för att lägga till ännu mer fartlekar och intervaller i löppassen, kanske kan det bota litegrann.
Har annars en tendens att köra mina 7-12 km i ungefär samma tempo varje gång. Ibland blir det riktiga långpass, men trots variationen så längtar jag så sjukligt mycket efter fler träningsformer.
Jag längtar efter svett, utmaningar och utveckling.
Jag längtar efter känslan av att inte orka mer, men ändå kunna pressa lite till.
Jag längtar efter musik, sköna rörelser och svängande höfter och träningsgemenskap.
Jag längtar efter apelsin i bastu, trötta ben på hemväg och goda näringsrika middagar.
Jag ser så mycket fram att komma hem och bara köra tills jag faller platt ner, så trött att jag inte tror mig kunna stå på benen på flera dar.
Tvillingbrudar
Dagens träning skulle bestå av intervallträning. Det gick alldeles för bra för att sluta springa,
och rundan slutade på milen. Fantastiskt när känslan benen inte vill stanna!
Twinsen?
Sara pushar upp, Ida pushar in.
Safari, babe!
I fredags begav vi oss ut på vår första safari. Fantastiskt vackert.
Största delen av tiden satt jag på biltaket, och det var sååå härligt. Vi lyckades se tre av The Big Five;
Lejon, noshörning (eller enhörning, som David råkade säga till vår guide), och buffel.
Vi åkte tillsammans med vår guide Salaash som vi också ska på en fyra dagars safari med i mars, på vår väg ner till Mombasa. Riktigt kunnig och skön kille!
Morgon i Afrika.
The gang taggar!
...
Kall Afrikamorgon. Skulle behövt ungefär tre lager kläder, men
körde istället på ett. Orutinerat av någon som ständigt fryser.
...
...
Ett av de fyra lejon vi såg. Mäktigt.
...
Mitt älsklingsdjur!!
Glada tjejer på biltaket.
Tack Gud för att du skapat så många fina, fula, roliga och konstiga djur!
Bråda dagar
Det händer dock desto mer i verkligheten.
Torsdagen var en fullsmockad dag med lektioner, träning, skype-samtal och bakning.
Fredagen spenderade jag på ett biltak på safari. F a n t a s t i s k t. En god vän till mig har flertalet gånger berättat för mig hur underbart det är att åka bil om man sitter på ett biltak. Särskilt utomlands.
Och jag kan inte annat än hålla med. Det är som att man är ett med hela naturen. Fredagen var verkligen en fin upplevelse.
OCH, framför allt, så kom min fina vän Hanna hit igår, och ska vara här i fyra dagar innan hon drar vidare till Tanzania för att jobba på ett barnhem. Den tjejen gör mig så glad, att få ha henne här i flera dagar är verkligen en förmån.
Så närmsta dagarna står promenader, resturaction garden, poolhäng, melodifestivalen, restaurangbesök med norrmännen, och gudstjänst på schemat, än så länge.
Dock återkommer jag på tisdag med uppdatering.
Tack att ni följer mig!
Födelsedag!
Födelsedagsbarnet har taggat sin födelsedag i närmare en vecka, och vi andra har hängt på.
Dagen innan skrev Lina upp dagordningen för hennes födelsedag, så att vi alla skulle veta vad som gällde.
Dagens schema. Kvällens "Jag har aldrig..." var en lite kristnare version.
Maaaaaat!
Födelsedagsbarn och David
Sara och Emelie
Mia, Jon-Erik och moi
Victoria med okänd man. Eftersom hon klämt ut en unge, så tycker jag
hon kan vara med på ett hörn...
...men främst eftersom jag efter gårkvällens middag identifierade mig själv
med henne och alla andra höggravida kvinnor.
En mycket bra dag.
Ett paket glädje
Alltså...
...
Jag säger bara TACK!!!
Massajland
Dålig uppdatering senaste dagarna, men här kommer anledningen.
I helgen åkte vi söder ut för att spendera några dagar i Massajland. Det var en rolig upplevelse. Vi åkte för att se det arbete som en kvinna vid namn Lanoi, bedriver. Hon jobbar bland annat för att förändra massajernas syn på kvinnlig könsstympning, då detta fortfarande är otroligt utbrett. Den absolut största majoriteten av kvinnliga massajer är könsstympade, och ceremonin äger rum allt mellan att flickan är 9 år, till över 25 års ålder, det ska ske innan hon är gift.
Lanois arbete påbörjades för några år sedan, och fick då finansiellt stöd under ett år, men efter projektets slut har hon fortsatt att arbeta med detta på heltid, helt utan ersättning.
Hon och hennes man (som jobbar heltid inom läkemedelsbranschen, samt som pastor vid sidan av), har dessutom planterat fyra kyrkor uppe i bergen bland massajerna, och bekostat dessa helt ur egen ficka.
Det var en väldigt inspirerande helg, vilken powerkvinna!!
David och Afrikabilarna
En av församlingarna vi hälsade på. Vackra vackra massajer!!
Traditionella hälsapåallaeftergudstjästen.
Vackra Kenya
...
Bara för jag är så sjukt nöjd måste jag ha med en mjölkakossan-bild.
Det var också roligt att få se en annan sida av Afrika. Vi åkte både genom savann, små städer och uppe i bergen. Halva resan var som en bergochdalbana, aldrig har jag varit med om nåt liknande i bilväg. Sista timmen var uppe bland bergen på vägar som man knappt är värda att kallas just vägar. Glad att jag är hemma helskinnad, kan man säga.
Men vilken otroligt vacker natur! Jag tänkte på alla där hemma, och önskar jag kunde få ta med er allihop och bara visa hur otroligt vackert Gud har skapat vår värld.
Och just det, fler bilder finns på min Facebook-sida, albumet Afrika – en resa till massajland.
Tack kroppen!
För prick fem veckor sedan(!!) kom vi till Kenya, och jag drog på mig någon slags magsjuka.
Det är nog enda gången under dessa veckor som jag haft intensiv hemlängtan.
Så, för att fira och tacka min friska kropp, gav jag mig ut på löptur.
Efter en vecka med flätor, kände jag att det var dags att prova på en löptur. Svettigt värre. Men känslan av att någon ständigt drar mig i håret har börjat lägga sig, och efter gårdagens efterforskningar på lämpliga lopp att springa när jag kommer hem, var jag taggad.
Tack fina älsklingskroppen att du är frisk!!
Dryga milen senare var jag i det närmaste nöjd, och passade på att välkomna vårt senaste tillskott i familjen - brödrosten. Rostat bröd, smör och marmelad. Hundra år sedan sist, och jag var så himla värd det.
Lite afrika/norge/sverige-häng senare, och ett par Vänner-avsnitt rikare känner jag mig så redo för sängen.
Sleep tight!
Updates
Numera sex magsjuka. Say no more.
Awwgghht!
Kollade in denna videon innan. Den ger mig gåshud! Kanske skulle man göra en favorit i repris?
Valentine, sjukstuga och djurisk trötthet
Det är nog de ord som bäst summerar statusen i vårt afrikanska hem. I förrgår fick David åka in pga magproblem, och nu ligger även Sara, Lina och en norsk kille, Jocke, i sängen, på grund av spyor och dåliga magar. Inte roligt. Jag går loss med handspriten mest hela tiden, och säger bara pepparpeppar… Att må illa och spy är bland det absolut värsta jag vet, alla kategorier. Dessutom tycker jag att jag redan fått min beskärda del sedan vi kom hit… Men jag har inga illamående symptom, bara en djurisk trötthet.
Men igår var det fest! Allahjärtan firade vi med egengjord cheesecake, passionsfrukt och te. I bakgrunden spelades de mest klassiska kärlekssångerna. En mysig kväll, ända till Sara och Jocke fick åka in till sjukan. 
Mysförberedelser
Mia och Sara spanar in kakan.
Jag tänkte mycket på er, mina hjärtan, där hemma. Det finns så otroligt många fina vänner jag tycker så mycket om. Förlåt när jag är dålig på att säga det, eller att höra av mig.
En av de låtar som vi nog alla kommer förknippa med Kenyaresan är Sanna Vänner av Carola. Den sjungs och spelas allt som oftast. ”Sanna vänner har man kvar när dom andra har gått, sanna vänner kan man alltid lita på”.
Ni vet vilka ni är, och jag är så otroligt tacksam.
Pusssw!
Nu ska jag försöka bota lite trötthet med sömn i skuggan. Idag är det lite svalare, kanske 23 grader eller så.
