Prisblind.
Efter att ha varit här i närmare en månad har man blivit något prisblind. När vi häromdagen tog oss in till Nairobi City med buss och matatu*, kostade bussresan 40 killing istället för 30, som vi är vana vid. Det betyder alltså att man får betala 3.20 kr istället för 2.40 kr.
När en sådan sak händer kan vi alla kommentera och tycka att ”Oj, det var väldigt vad denna bussen var dyr. 10 killing mer!”, och känna oss både lurade och utnyttjade. Är det inte konstigt? Hur fort man glömmer bort vilken liten skillnad det är? På något sätt tycker väl de svenska öronen fortfarande att 40 låter mycket.
Glada tjejer på en av alla bussresor.
SL, ni kommer ha svårt att övertyga mig om att ni är prisvärda.
*matatu är en minibuss för 10 personer, men som oftast tränger in uppåt 20 pers, och körs av privatpersoner.
Jag tycker mig ana fräknar på någons näsa!? Fiiin du är!
I Afrika får man ibland resa med livet som insats....
Kom ihåg att du måste ta chansen att sitta på taket på någon buss eller bil. Någon gång borde det bli tillfälle. Finns inget bättre! Jag lovar!
mamma: ja, de har börjat titta fram, finally!
mln: jag ser varje tillfälle i trafiken som en möjlighet att använda sig av uttrycket "living on the edge"...
s: Jag vill verkligen sitta på taket någon gång! Nån har taggat mig till det. Frågan är när var och hur... Annars kanske vi kan göra det när jag är hemma?
