Tips för en härlig träning
Morotskakinspirerad smoothie
Världsgod müsli
Här nere hos pappa i Malmö hittade jag receptet på insidan av skåpsluckan, där recept på återkommande klassiker sitter. Jag fick äran att sätta upp receptet där när jag var här sist. Då förstår ni att det är bra grejer.
Pass opp!
Bästa müslireceptet hittills.
Brukar också variera med att efter rostningen lägga till russin/klippta aprikoser/pumpafrön/physsiliumfrön/klippta katrinplommon/kokosflingor... Att pudra över lite kardemumma är inte heller fel.
Vad man är sugen på helt enkelt!
Pastagratäng med spenat och keso
Spenderar några dagar nere i Malmö hos pappa och Camilla.
Väldigt välbehövligt och mysigt!
Igårkväll lagade vi pastagratäng och spelade Upwords.
Pastapeppad pappa.
Machésallad, äpple, valnötter, solrosfrön och mängder med egenodlad
basilika.
Och receptet hittar ni här.
(Receptet kan varieras. Vi la till svarta bönor och en gullök, samt ökade mängden muskot.
Kan även tänka mig att lite broccoli hade vart fint för tuggmotståndet,
och kanske lite fetaost, bara för det är så himla gott).
Chokladkaka med bönor (say what!?)
Idag prövade jag något jag inte gjort innan. Inte ens i närheten.
Exprimentet stavas chokladkaka med svarta bönor.
Och Herre min get vad god den blev!
Jag vill nästan tvinga varenda kotte jag känner att prova den. Och nej, man känner inte smaken av bönor.
Den är som en mastig chokladkaka, med en toutch av brownie och mörk choklad.
Enda skillnaden är att den är en nyttigare variant.
Eftersom den är väldigt lite sötad, så kan man söta med mer honung om man vill ha en sötare variant.
Jag föredrar att istället addera sötman vid sidan om i form av frukt och bär, samt honung på yoghurten.
Då kan man äta kakan som mellis. 
Chokladkaka toppad med jordgubbar, banan, valnötter och citronmeliss.
Serverad med turkisk yoghurt ringlad med honung.
Och så receptet:
125 g svarta bönor på burk (en halv förpackning alltså)
1-2 bananer (beroende på önskad sötma)
1 msk smält smör eller kokosolja
2 tsk kaffepulver
1 dl kakao
2 äggvitor
1/2 dl mandelmjöl (eller grovt mjöl, typ rågsikt)
1-2 tsk vaniljpulver
1 krm salt
Smör och mandelmjöl eller kokosflingor att bröa formen med
1. Skölj bönorna riktigt noga (du vill inte att kakan ska smaka som spadet). Mixa med bananen.
2. Smält smör/olja och blanda med kaffepulver
3. Rör ihop bönmoset och kaffesmöret med resten av alla ingredienser.
4. Smöra en form, ca 15 cm i diameter. "Bröa" med mandelmjöl eller kokosflingor. Häll i smeten.
5. Grädda i ugnen på 175 i 15 min. (ytterligare liten stund om du som jag glömmer äggen...)
När klockan ringer, stänger du av ugnen men låter kakan stå kvar i eftervärmen en stund.
Servera med kesella, frukt och bär, alternativt glass eller grädde.
En vegeterian är i stan
En av mina favorithushållssysslor är att handla.
Gärna storhandla.
Mycket och längre. Ju längre lista, desto bättre.
Och när en vegeterian är i farten så syns det i fruktfatet.
Kusinvitamin hälsar på.
Ugnsbakad chokladgröt
Dock kommer det kanske inte bli så frekvent, utan mest när jag ätit något alldeles fantastiskt gott. (Vilket händer mer och mer ofta sedan hemkomsten från Kenya. Har ju saknat mat så mycket!)
Först ut är recept på ugnsbakad chokladgröt.
Må låta konstigt, men ack så gott. För en chokladälskare är detta ett måste!
Och här är receptet:
1 äggvita (valfritt, men blir lite lösare konsistens)
1 dl havregryn
1 msk kokosflingor
2 msk kaffe (valfritt)
1 msk kakao
1 tsk bakpulver
1 nypa salt
3 msk mjölk
Honung (typ 1-2 msk, beror på hur söt man vill ha)
Sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop alla torra ingredienser.
Tillsätt resten, söta med honung efter smak.
Häll i portionsform och grädda 15-20 minuter.
Jag serverade med kesella, banan, torkade gojibär och citronmeliss.
Ny favorit!
KENYA 2012
Efter min förra resa till USA lades bloggen ner. Men nu, exakt två år senare, så befinner jag mig på min andra lite längre resa. Denna gång går den till Nairobi, Kenya. Här går jag ett Bible College tillsammans med sex andra svenskar, och ca 40 kenyaner. Spännande! Vi bor på skolan, som ligger i Karen (efter Karen Blixten), några km utanför Nairobi center. Det är ett mycket grönt, rikt och vackert område (men det här med rikt märks inte alltid…) och det ligger ca 2000 meter över havet.
Första dagen blev jag magsjuk, och det har hängt kvar i magen tills igår. De första tre dagarna låg jag därför mestadels i sängen och missade endel. Men nu är det verkligen mycket bättre, och det är bara mitt ”vanliga” magont som är kvar. Men, för att se något positivt i magsjukan, så har det nog brutit all eventuell is som skulle kunnat finnas i gruppen. Nu har de sett mig med kräk från kropp till tå, och det är ju ganska befriande.
Kan också tillägga att gruppen känns så bra, och jag tror att vi är påväg att bli som en liten familj. Vi är fem tjejer och två killar. Fyra av oss bor ihop i ett fint och stort rum, medan Emelie kände mest för att bo själv. Killarna kände också för att ha varsitt eget.
Det här kommer bli riktigt bra.
Men, eftersom det gått några dagar, så har jag tagit endel bilder, så här kommer något av ett bildregn, med mycket varierande bilder.
På planet med David och Lina. Taggade!
Nairobi... Pulsen går upp.
Sara, jag och Mia utanför vårt sjukt fina, stora hus.
Det är ganska varmt och torrt här. Kan man säga...
Laddade för löptur. På dammiga, röda vägar (som på bilden),
och dessutom på 2000 meters höjd, känns det
ganska mycket jobbigare.
Lyxdag med lunch på restaurang. SÅ VÄRT!
Nu - middag! Hitintills har vi enbart ätit potatis, ris, bråskköttbitar och kyckling.
Grönsaker en gång. Eftersom jag inte äter kött så har det blivit en väldig massa kolhydrater för min del, och lite frukt på det.
Men, vi har lagt fram en önskan, och hoppas nu på att få lite mer grönt. De andra studenterna äter mestadels vegetariskt, men eftersom vi är "gäster", så får vi annan mat. Väldigt snällt, men i det läget önskar jag verkligen att vi inte blev så särbehandlade...
Jag skulle gärna äta mängder med bönor!
Svea rike
Nåväl. Första helgen spenderades i stockholm med pojkvän, vänner och familj. På måndagen var jag som ett litet bar, hur sprallig som helst över att få träffa den bästa vännen jag vet, evelina.
Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag tycker om henne. Det finns ingen som får mig att skratta mer, flippa så totalt, och som samtidigt förstår mig så otroligt bra, och som alltid vill lyssna.
Utan henne, vad vore jag då?
Senaste dagarna har spenderats på Götabro. Och som det säger sig självt, så var det glädje när man åter igen fick komma samman med 25 syskon man levt tätt intill under hela hösten. Och alla har såå mycket att berätta.
Fantastiskt.
Men; bloggen har nog gjort sitt för ett tag framöver, så nu kommer den nog ligga på is inom närmsta framtiden.
Ta hand om er!
make over.
saknar.
39 dagar kvar...
...
Jag frågar Elina en dag om vart man kan köpa lunch.
”Jag tror det är byggnaden över där”.
Elina är smått influerad av engelska språket.
God blesses (me and Elina in) America!
Jag och Elina bad igår om att på smidigare sätt kunna ta oss iväg från centret, eftersom det känns besvärande att det alltid måste vara nån som kör oss och som står och väntar när vi handlar/tittar/lever.
Idag sa miss Jamie att vi kunde åka med henne till en mall i veckan(!), och idag åkte vi med henne till Walmart, medan hon själv tränade på gymet i dryga timmen.
Jag och Elina har också diskuterat hur vi kan dra ner på matkostnaderna, eftersom vi gör all mat själva.
Tror ni inte att självaste Gud hör bönen, och att vi idag erbjöds att gå ner på lagret hä på centret och ta vilken mat vi ville, och får göra det resten av vår vistelse här.
Dagen har helt enkelt varit fantastisk. Tjejerna har skött sig galant, mat har funnits på bordet, två tröjor har inhandlats för 8 dollar, krokusar tittar upp överallt, och Gud är bara GOD!
Dessutom har Walmart hyllmeter efter hyllmeter med enbart choklad. Den hyllan ska jag beta (bita, hehe) mig igenom någon gång.
Nu har dagen avrundats med 50 minuter på löpbandet i konstant uppförsbacke och jag är redo för dusch och säng.
Natti!
Nån galen chokladnörd har hittat hem.
Springfield
Hur som haver så bodde vi i ett apfint hus, hos en tjej som tidigare gått TC-programmet.
Det var alltså en kristen konsttävling som ägde rum i Springfield, med ca 600 deltagare. Väldigt roligt, men ganska ovant. Vet inte om det i Sverige skulle vara populärt att ha en fet tävling i lovsångsdans, poesi, lovsångsledning, eller något annat kreativt. Allt är ju ändå lovsång? Men våra TC-tjejer som var med var glada, och det var huvudsaken. Och det var väldigt kul både för dom och för oss att komma iväg lite.
Värt att nämnas är också att dagens 8-km löptur genomfördes i kortbyxor och t-shirt, med styrkepass på det, och sedan läsning i solen. I like!
Och nu ska elina och jag se på roomservice och avnjuta USAs största gåva till världen - Ben&Jerry glass.
Finfina huset
Ja, jag är i usa. (den minsta av de fem universitetetsbyggnadena)
tusen saker...
...finns det som jag vill skriva. men klockan är mycket (efter tio!) och dessutom är det tråkigt att läsa långa blogginlägg.
därför nöjer jag mig med att säga att min och elinas lilla egna amerikanska famill har utökats.
ms jinette ska nämnligen gifta sig och hennes blivande man har redan ett gym hemma.
jag bockar och tackar.
Och saken är den att sånt här händer mest hela tiden. eller ja, kanske inte att man får en sånhär. men innan idag fick jag en bagel, tröja och två par byxor. till exempel.
Vårt Hollywood
Välkomna till vårt alldeles eget Hollywood!
Sverigerepresentanter?
Vet inte hur vi har lyckats framställa vårt kära hemland när vi får frågor som;
"Do you have computers?" eller "Do you have like cellphones? You know, cellphones?" "Is there any Bibles in Swedish?"
Tror att dessa små missöden har skapats för att jag och elina har berättat att allt är mindre i Sverige, och att vi kan cykla eller gå till de flesta ställen. Vi har dock poängterat att det finns bilar i Sverige, även om det inte är det vanligaste att köra runt i fetingbilar, som det är här.
Nåväl, hoppas vi med tiden kan ge en mer rättvisbild av Svea rike.
Medelsvensson?
Walmart
Elina hittade sin sladd, så tänkte lägga in några bilder från Walmart (en sjuuukt stor matochalltmöjligtaffär).
En glad Ida
En normal shampoflaska
Landet XL
Allt, och då menar jag verkligen ALLT är så extra large. Bilarna, shoppingvagnarna, tv-apparaterna, soptunnorna, människorna... Crazy.
Men jag och Elina trivs fint, och blir så väl omhändertagna.
Språket går bra, men det blir onekligen lite missförstånd här och där.
"Do you know if there is any stuff here, except Doug?"
varpå en av tjejerna viskar "Is there animals here??"
Måste nog lära mig uttala hans namn lite bättre...
En annan sak som slagit mig (det tog ungefär en dag att upptäcka), är hur lata människorna är här.
Skolskjuts om man bor mer än 2 km från skolan, kassörskor som packar dina matkassar, och de älskade bilarna som man tar vart man än ska. Uttrycket kollektivtrafik existerar nog inte (och om det ändå gör det, så brukas det nog inte särskilt ofta).
Hittar inte sladden till mobilen, så kan inte lägga in några usabilder än, men får bli en teambild så länge.
Och nu, plugg!
resfeber
Detta måste vara vad som kallas refeber.
Tänker, extradubbeltrippelkollar. Påbörjar en tanke, men snurrar bort mig på vägen.
Men nu är det bara två dygn kvar, sen är jag faktiskt i usa.
Mamma som har fått höra mina nervösa uttalanden ett dygn i streck gjorde nyss ett sista försök att lugna en nervös dotter: ”Det är faktiskt inte kriminellt att resa”.
thanks.
Imon är det uppe med tuppen som gäller. 06.00 ringer (förmodligen) (ska dubbelchecka)klockan för avfärd mot Stockholm.
Later!
